Sveriges riksdag beslutade under senhösten 2021 om tillfällig skattereduktion för företag som gör investeringar i inventarier under 2021. Skattereduktionen kan nyttjas av såväl fysisk som juridisk person som redovisar inkomst av näringsverksamhet.
För att förmå företag att tidigarelägga investeringar och inte skjuta dessa på framtiden, beslutade riksdagen om denna reduktion. Kostnaden för reduktionen beräknas till runt 7 miljarder kronor för åren 2021 och 2022.
Reduktionen uppgår till 3,9 % av anskaffningsutgiften. För att få ta del av reduktionen måste investeringen behållas under det första beskattningsåret som avslutas 31 december 2022 eller senare. Detta innebär det är först 2023, när beskattningsåret 2022 deklareras, som företaget kommer åtnjuta reduktionen.
Inventarien skall enligt gällande praxis ha levererats för att företaget skall få åtnjuta reduktionen. All inmontering behöver inte ha färdigställts. Är det fråga om egenupparbetad produkt, anses den levererad när den är färdigställd.
Som anskaffningsutgift få du förutom värdet av inventarien i sig, ta med samtliga utgifter som du haft i samband med att förvärva inventaren, såsom frakt, tull och konsulttjänster
Inventarier som omfattas är exempelvis maskiner, materiella inventarier såsom fordon, byggnadsinventarier och markinventarier som är avsedda för stadigvarande bruk och som endast får skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag.
Skattereduktionen omfattar även inköp av begagnade inventarier.
Det finns en tydlig begränsning, som innebär att inventarier av lägre värde, som i detta sammanhang syftar till hälften av ett prisbasbelopp som för 2021 är 23 800 kronor, inte omfattas av rätten till reduktion. Investeringar i inventarier upp till ett halvt prisbasbelopp eller där inventarier har en livslängd på upp till tre år, är att betrakta som förbrukningsinventarier vilka inte ger rätt till skattereduktion enligt detta förslag.
Detta gäller även om du själv väljer att göra frivilliga värdeminskiningsavdrag/avskrivningar.
En kreativ tanke skulle kunna tänkas vara att köpa loss leasade tillgångar för att få det som inventarie i balansräkningen. Detta har lagstiftaren tänkt på och omöjliggjort. En förutsättning är att inventarien har bytt användare.
Köp av inventarier från företag/personer i intressegemenskap ger ingen skattereduktion om inventarierna använts för stadigvarande bruk i det säljande företaget. Med intressegemenskap menas i det här fallet:
Fysiska personer och deras närstående räknas som en enda person. Detsamma gäller fåmansdelägare som enligt den så kallade buntningsregeln räknas som en enda person (se Fåmansföretag i Easycounts ekonomiska ordlista).
Easycount AB har kalenderår som räkenskapsår. Företaget köper in ny konferensutrustning under 2021, värdet av dessa inventarieinköp är 250 000 kr. När deklarationen (Ink 2) lämnas för 2021 så får företaget ingen skattereduktion.
Skattereduktion får man istället när man ska deklarera för 2022. Dock har man under 2022 sålt två av dessa inventarier, och dessa inköp ger ingen skattereduktion. De inventarier som finns kvar, köptes in för 225 000 kr och ger bolaget en skattereduktion med 8 775 kr (225 000 kr x 3,9 %).
Finns det ingen (eller för lite) skatt att reducera, så får man spara outnyttjat utrymme till det kommande året. Näringsidkare som även har tjänsteinkomster (t.ex. innehavare av enskild firma) kan få skattereduktion på skatt som ”hör till” tjänsteinkomsten, dvs. även om näringsverksamheten går med förlust.
Om handelsbolag har ett underlag för skattereduktion ska skattereduktion tillfalla delägarna utifrån inkomstfördelningen vid inkomstbeskattningen. Vid underskott i handelsbolaget fördelas underlaget utifrån varje delägares andel av underskottet. Om resultatfördelningen leder till att delägare fördelas ett överskott samtidigt som andra delägare fördelas ett underskott, ska underlaget fördelas mellan de delägare som fördelas överskott. Det är den som är delägare vid utgången av räkenskapsåret och inte en säljare av andelen som har rätt till underlaget för skattereduktion.
Skattereduktionen ska ligga sist i avräkningsordningen och räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.
Om företaget inte har skatt att avräkna mot, kan outnyttjat utrymme sparas ett år framåt.
